Bad Blogger

Min vecka att summera.

Intellektuella poäng för filmvisning utan ljud och poströdvin-filosofi. Sociala poäng för inflyttningsfest med klassen. Franska kulturpoäng för utflykt i Beaujolais med slottsbesök och vinprovning. Gastronomiska poäng för Ellis kokkonster. Och sa alla slarvpoäng förstas.

Lite foton för att bättre illustrera.
Hos kursare och hennes konstskolesambos. Visst har fransyskor det omtalade je ne sais quoi!




Vi besöker ett gediget château i Beaujolais som har restaurerats till michelinstjärne-strött lyxhotell. Jag känner mig fattig.


Och skeptisk. Gruppaktiviteter är klaustrofobiska.


Klockan är lunch och vi smakar argang efter argang av beaujolais. Efter ett antal glas känns utflykt inte sa tokigt.


Vi vandrar mellan de franska byarna. Det är fortfarande sensommarvarmt hos oss, jag vill aldrig, aldrig frysa.








Vi fann inte bara Le Beaujolais nouveau utan även;


Helt tagna ur sitt sammanhang och snurriga av lantluften atervände glada flickor till staden och tog den med storm. The Come On's pa Ground Zero, följt av batarna Sirius och Le marquis.








Snabba hjärtslag, romaner att skriva. Det finns sa mycket, mycket mer att berätta, men allt i sinom tid. Maste leva mycket här och nu. Ja, det kanske aldrig har varit sa här bra förut. Mina ord tar slut.