MMVI

Yet another year och dags för bokslut. Så hur skall jag förklara detta flimmer av bilder som passerar revy när jag försöker summera mitt tvåtusensex. Ett helt underbart och fullständigt fantastiskt år. Ett så sorligt, hjärtskärande och svårt år. Motsägelsernas år. Året då jag flyttade hemifrån, därifrån, in i ett förråd, till frankrike, lite hem igen. Vänskaper som formades och andra vänskaper som omformades. Jag som började på universitetet. Min farmor som dog.

Saker som känns så genuint exklusiva för det år som gått - de är det år som gått. Föreläsningar som missades i utbyte mot en varm säng och ett OC-maraton. En rå kyla och ett aldrig sinande vinterslask. Green & blacks mörka choklad. Kristofer Åström. Death Cab. The Knife. GP och kaffe vid köksbordet i Haga. Sof som messar om lunch på nöller. London. Korvätartävling. Dagen-efter-brunch på Egg&Milk, nyktrare frukostar på Bar Italia. En jordgubbskartong och ledig eftermiddag i slottsskogen. Arctic Monkeys. Hot Chip. Nelly Furtado. Grillad korv och singha / vattenmelon och iste på balkongen. Den ljuvligt varma sommaren. Även det eviga cyklandet fram och tillbaka till Kärralund: i gryningen när fulla varelser inte ens var på väg hem, i skymningen när snart fulla människor var på väg ut. Lejonet & björnens pistaschglass. Caviar och riorio. Italien. Stressen och kaoset i september. Fibes oh fibes! Jane Birkin. Emmylou. Lyon. De där dagarna som jag aldrig ville skulle ta slut. Människor, drycker och mat jag aldrig fick nog av. Herman Düne. Cassie. Serge. Två kullar, två båtar, två kvinnor. Tvåtusensex. Säg att bra stunder inte behöver ta slut. Säg att minnena verkligen finns kvar. Säg det så. Säg det rätt. Tvåtusensex.