ce jeu

Staden öppnar upp sig och växer i mina händer. Fler hem som synas, fler namn som läggs till telefonboken, fler vrår av floden som görs redo för häng. Samtidigt vajar allt det välkända som röda flaggor på min karta. Det och de som återkommer gång på gång, med jämna mellanrum såklart, där allt är som det brukar, alltså helt oförutsägbart och outtalat (det är självklart). Det är scener som i ett klipp av klara färger med målade naglar, nya klänningar och franska magasin. Det är ett klipp som av nätter i svartvitt och höga klackar som balanserar på smala trottoarkanter, det är som det alltid inrutade spelrummet på våra fast förankrade båtar.
Som en förfest hos en man med en lägenhet vid vattnet där jag battlar min iPod mot envisa franska beats. Där jag röker många vogues halvnedsjunken i en fåtölj och dricker mitt bubbel, mitt rosévin och blir ofokuserad och vild. Där det följer en jakt till en annan lägenhet och sedan:
Som en kväll på en båt i helröda strumpbyxor. Som stölden av ed bangeraffischen och polandet med vakten som tydligen kan mitt namn. Och möten med de andra som jag också känner, det vet vi redan. Ilska och rus och armen som lindas runt min midja och drar mig tätt intill. En annan båt, efter vilken jag lånar ut min tröja till en fransyska som plötsligt ändrar uppfattning om min person. Omgedd av alla dessa lyonnaiser och parisare och grenoblebor och på strövtåg genom staden. När bageriet öppnar leker vi kulturlösa amerikaner medan någon köper mig skinkbaguette och chèvre- och tomatpaj. I ögonblicket känner jag mig som det mest ofranska, jag glufsar i mig medan den lilla fransyskan står oberört och tomhänt bredvid.
Som en av franska singellyans middagar hos ollie på den bortre kullen. Kikärtsbiffar, aubergine- och fetagratäng, avokadosallad, smörig hiphop, Beyoncé och vitt vin.
Som en eftermiddag på filten i parken där jag dåsigt slumrar till i en ljudfond av bergsprängare, barnskrik, och ungdomar som är högljudda i sina mobiler.
Som en till apéro med de som äter nästan inget, men som har desto fler dåligheter innanför bältet. Där vid en garderob med påsar av solglasögon, jackor och olika huvudbonader blir jag utklädd i två hattar, en grön sidenjacka och pilotbrillor med tjocka bågar i guld. Återigen ligger jag raklång i soffan och försöker att battla min iPod mot dessa envisa franska beats. Jag ger upp och vi lyssnar på Haddaway, Dr Alban, Ace of Bace och sedan Dancing Queen bara för att det gör en så glad och partynöjd. Jag målar Nkos läppar röda och senare ser jag hur jag fått en pussmun markerad på min vänstra kind. Som de skräckscenarion som rullas ut i mitt huvud under den korta stund jag och Elli har råkat låsa in oss på toaletten.
Som hur jag sitter där sedan vid bardisken på båten - i peruk och guldglasögon - och torkar smink ur L-S ansikte. Som hur A står en man bort. Som hur Nko proklamerar "la plus belle du bateau" till alla runtomkring. Och en lustighet som florerar, så intern att vi inte ens själva helt förstår, men L-S fnittrar som vanligt nöjt. Denna natt som slutar inte fullt så vackert, min gard var inte tillräckligt högt uppe. Jag förvånas inte längre och det är inte helt bra, jag måste komma ihåg att hålla mig på känslomässigt avstånd och ändå så är det.
Som en dag som sovs bort och en kväll som äts upp och en natt som luras iväg till den oklippta versionen av Sin City. Denna man och denna lägenhet figurerar med jämna mellanrum - det är alltid samma.
Som en varm, varm dag, och jag förtjänar den inte ens, denna dag av pur bortskämdhet. Helt bananas på H&M, köpte för över tusenlappen, återigen bevisar jag för mig själv min skrala ekonomiska disciplin. Efter en helg av galen utklädning och Elli som hävdar att jag nog rakt är på väg att bli ett hopplöst Nachtbarn, tittade vi ut roliga accessoarer till nästa båtrummel, och kanske går jag på kajen nästa natt med Jaques Chirac vid min sida. Har återupptagit läsandet av min Marie Curiebok, på kajen med solen i ansikte, limonade och café au lait på bordet, det kändes inte så hemskt att läsa en stund. Övrig lyx som Lutenica på rostad paprika - det godaste som hänt vår sallad på länge - och eftersom det är så fantastiskt varmt har jag köpt häägen dasz i smaken coconut macaroon. Mat är grejen liksom.