encore

Invigde filmfestivalen i fredags med white russian i viprum, branschfolk jag inte kände igen. Upp i ottan på lördagen, introduktion för nya kursen, stumfilm och kvällen med syskon på Bliss ända till stängning. Drinkar, sjuk humor och sittdans. Folk blev ännu vildare, det var eldbloss, dans på bardisk, beats som dunkade ända uppe i halsgropen. Avenyfolk blandat med Oddsters-bågar. Vaknade tidigt i dag igen, besökte Kommersen, åt soppa på Nöller och sedan denna helt makalöst välgjorda film som fick mig att tappa andan i 1 timme 46 minuter. BILDSPRÅK. KROPPSSPRÅK. TALSPRÅK. Jag kände igen mig så väl, karaktärer och känslor. Också i miljön som för alltid är knuten till min barndom, min oslotid. Platser som skildras i ett filter av ljus, det vackraste och mest rättfärdigande Oslo-porträtt jag någonsin sett. Reprise heter den alltså om någon vill veta, det borde ni vilja. Så nu har filmfestivalen verkligen börjat. Jag vill ha reprise, encore, en gång till!