this heart is a stone

Det är lätt att vilja tänka på onda saker sedan, en annan dag. Med önskan om att låta tiden sjunka in och göra stora saker till små. Nu är det inte möjligt, för någonting har hänt. Att låtsas som om ingenting har hänt är om möjligt ett större svek än det som redan begåtts. Jag har sårat någon som jag tycker mycket om. Utan någon rätt i världen har jag förringat någons person. Det är jag som är besvikelsen, inte någon av alla bifigurerna, de man vet alltför väl att man inte ska lita på. Så många gånger mer nedrigt och fult. Och ingenting blir ogjort. Hur mycket jag än inte var medveten om vad jag gjorde, hur mycket ångern än värker i mitt hjärta. Det här finns kvar och kommer att fortsätta finnas. Jag har sårat någon så mycket, jag är skyldig. All tid och alla ord som tillåts forsätta, det här finns kvar. Det går inte att släta över, det går inte att låtsas som om det alltid funnits där. Det är ett hack av något som helt spårat ur. Och det är bara mitt fel.